Eld

Eld

I brist på snö, passade vi på att ha eld som tema för mötet. Elden kan vara både vår bästa vän, men också vår värsta fiende, så det gäller att öva och repetera hur man hanterar den. Sen är det ju fantastiskt roligt och mysigt med eld.

Vad behövs då för att få igång en eld? Jo syre, bränsle och värme. Saknas det nått, blir det ingen eld.

Scouterna fick prova på att tända var sin minield, bestående av spån. I den övningen ser man att en ensam spåna inte alltid får fyr på andra spån, blir högen kompakt, saknas det syre och elden slocknar.

Efter en lek var det dags för lite större eld och utmaning. Patrullvis skulle de så snabbt som möjligt få igång en eld. Med hjälp av den skulle de elda av en pinne. Men hur var det nu man gjorde för att få igång elden snabbt? Skulle man köra en pyramid eller pagodeld? Det var några av de frågor som diskuterades i patrullerna. Eld blev det och alla pinnar brann av.

Jag tror att alla scouter kom hem med nya kunskaper och erfarenheter efter detta mötet. I ringen om avslutade kvällen reflekterade scouterna om vad de lärt sig, eller hur de kände. De fick dessutom lära sig ett nytt rop.

Väl mött nästa vecka.

Knopar

Knopar

Efter att vi startat upp mötet, satte vi igång med att leka knopen. Det är alltid lika spännande att se om man får en stor cirkel, flera mindre eller om det ens går att trassla ut.

Vi gick sedan in för att förkovra oss i knoparnas värld. Visste ni att en av de allra enklaste knoparna heter överhandsknopen? Det är när man knyter endast en gång, första halvan av när man knyter skorna eller gör en råbandsknop tex. Kvällens knopar var råbandsknopen, dubbelt halvslag och pålsteken. Fantastiskt att se scouternas iver att få prova på och testa, att hjälpa varandra och förklara.

När alla hade tränat ett tag, tänkte vi att de skulle få pröva att använda sig av det de lärt sig. Det blev att surra en trefot patrullvis.

Avslutningsvis samlades vi ringen för att reflektera om mötet, skicka lyktan och avsluta mötet.

Hantverk, fixa tork.

Ikväll var det dags att få jobba med en pryl som är bra att ha med sig på hajk, nämligen kökshandduken. Till sin hjälp att göra den personlig, hade scouterna olika textilfärger, schabloner och penslar. Jisses, vad de jobbade på och så fina tryck de fick till.

Under tiden man inte jobbade med kökshandduken fanns det tillgång till brännpennor och läder. Här fick de vara kreativa och göra söljor och namnlappar. Inte helt lätt att behärska skinn och brännpennor, men med övning går det bättre och bättre.

Vi har så klart hunnit med att leka, pepparkaksta och samlas en stund på slutet. Vi försöker alltid att få tid att reflektera en stund. Ofta att scouterna själva får berätta om något som berör dem, kanske deras känslaa efter mötet. Eller som idag, att vi ledare lyfter något speciellt, som att våra scouter idag hade visat prov på gott tålamod. De var fantastiska.

Tofs har tappat bort terminsprogrammet.

Äntligen har vårterminen börjat med våra härliga spårarscouter. Vi började som vanligt med ring och lykta, passade på att leka ista också. Men sedan var det dags att träffa Tofs, som lyckligtvis hade slarvat bort terminsprogrammet… attans då… Tofs som skulle visat scouterna det.

Som tur var fanns det ledtrådar utspridda runt omkring huset. Uppdelade i patruller fick de leta efter några ledtrådar var. Mycket samarbete, för vad säger man? 2 par ögon ser bättre än ett. Dessutom med bara en ficklampa per patrull, gällde det att vara uppmärksamma och hjälpas åt.

Alla patruller kom sedan tillbaka med en massa ledtrådar, där var ficklampa, packpåse, tamoj, sax mm mm men vad stod de för i vårt terminsprogram? Jo men visst, vi kommer pyssla, elda, lära oss knopar, paddla kanot, åka på hajk och läger. En termin vi full med äventyr och skoj.

Mitt i naturen

.12 förväntansfulla scouter kom till Dannebacken för att kicka igång höstens hajk.

Efter att ha lagt lagt undan packningen i patrullrummen, var det dags att hissa flaggan som invigning av hajken.

Det var dags att ordna kvällsmaten och alla scouter hjälpte till med allt som behövdes göra. Flytta bord, duka, hacka och städa. Det är underbart att få vara med och uppleva den energi och entusiasm de har.

Som sig bör, hade vi även lägerbål med många härliga låtar. Bli inte förvånade om barnen kommer hem nynnandes på Olle som vandrar i skogen, chicken with a wing eller IsseVisseKnarrisula.

Efter att ha förberett sina sovplatser, bytt om och borstat tänderna, så har scouterna låtit lugnet lägga sig i lokalen.

Natti natti

Inför hajk…

Är det bra att ha koll på vad man ska ha med sig och varför. Men eftersom leka är roligt, började vi bland annat med en lek som påminner om snake 2.0 från 3210ans storhetstid. (Scouter, ni kan fråga de äldsta scouterna, eller föräldrar hur mobiltelefonerna såg ut för 10-15 år sedan)

I alla fall fortsatte vi sedan att med Kottens hjälp kolla vad Omid hade packat i sin väska. Det var dubbelt av allt, men vilket plagg i paret skulle vara i väskan? Scouterna var rörande överens om att finskjortan nog var bättre på kalas än på hajk.

Vi passade på att avsluta mötet inne, för att träna på lite lägerbålssånger. Scouterna fick även ta med sig skedarna, som de gjort på ett tidigare möte.

Urspårat på Dannebacken!

Idag fick vi besök av scouterna från Lextorp och Sjuntorp. Tillsammans var vi över 35 spårarscouter. Vad häftigt.

På agendan stod femkamp med uppgifter att lösa. Det åktes linbana med prickkastning, Kims lek, balansera pinne, hinderbana med slana och livlinekastning. Man kan lugnt säga att lekplatsen sprudlade av aktiviteter och scouter.

Extrauppgifterna byggde mycket på samarbete inom patrullen. Exempelvis kunde man göra ett patrullrop, sortera sig efter längd, hitta skräp med mera. Men det gäller att komma överens inom patrullen om vad man ska göra och hur.

Vi avslutade med lyktan och ett redigt Trollhätterop och den där goa känslan av att vi faktiskt haft väldigt roligt.

Våga laga mat

Idag var det så dags att äntligen få laga mat. Vi hade plockat fram några Trangiakök som våra scouter skulle laga mat på.

Först bekantade vi oss med ett av köken i storgrupp. Visst kunde man ha delarna som metallhattar, men deras syfte var ju trots allt kastruller och vindskydd.

Hacka och tärna ingredienser… röra, koka och smaka av. Det doftade underbart gott ifrån köken, där det lagades gulaschsoppa. Det både värmde och smakade gott i kylan.

Våga hjälpa.

Våga hjälpa

Temat för kvällens möte var sjukvård. Vad gör man om någon blir skadad, hur lägger man ett tryckförband, lägger någon i stabilt sidoläge mm

Scouterna hade full koll på 112, de visste mycket väl att dit ringer man inte en fredagkväll för att man är döhungrig på pizza. Nepp, dit ringer man om det har hänt något och någon/något är skadad.

Tillsammans kunde de stabilt sidoläge och de fick även öva på varandra och på oss ledare. Lite spännande var det allt också att försöka vända ledare som låtsades vara medvetslösa, som inte alls hjälpte till. Lite teknik och  lite testa sig fram, gick det allt bra ändå.

På den andra stationen pratades det om små och stora sår, hur man bäst tar hand om dem. Det är viktigt med rengöring av dem. De fick dessutom prova på att lägga tryckförband och fortsätta diskutera sina erfarenheter.

Vi samlades som vanligt i ringen på slutet och reflekterade av vad vi lärt oss och det viktigaste är kanske inte alltid att man gör helt rätt, utan att man faktiskt vågar hjälpa till.

Naturligt

Idag tog vi en promenad till skogen för att utforska den och allemansrätten.

Först lekte vi trädkull och det sprangs som aldrig förr. Kändes som att både scouter och vi ledare hade lika kul.

Vi delade sedan upp oss i patruller för att jobba med våra aktiviteter. Scouterna fick fundera över vad allemansrätten innebär, dels genom tidigare erfarenhet, men också genom att fundera på vad det innebär att vara i skogen under parollen inte störa – inte förstöra.

Vi passade också på att köra trädbingo och visst hittade vi många olika sorters träd. På en mindre yta fann vi såväl gran, tall, ek, lönn som rönn.

Innan det var dags att gå tillbaka till scoutlokalen, lyssnade vi på en saga tillsammans med Toffs. Den handlade om en patrull som åkte på hajk i naturen och som inte riktigt hade koll på vad man fick eller inte fick göra.